Om fruktträden sätter rikligt med frukt, kan frukternas tyngd knäcka eller fläka grenarna. Tänk på det i tid och sätt ett stöd under utsatta grenar. En kraftig stör med en kort tvärslå i toppen räcker.

Vissa år sätter speciellt äldre äppelträd rikligt med så kallade vattenskott  – långa, raka uppåtriktade skott på diverse ställen längs grenarna. De här skotten bör tas bort och det är lättast att klippa bort dem nu medan de är mjuka. Klipp av dem ända intill den gren de växer på.

Vill du ha vita, mjälla stjälkar på purjolöken ska du kupa upp jord kring dem nu. Låter du dem växa utan att kupa blir purjon grön ända nerifrån.

Glöm inte att gödsla regelbundet i växthuset. Den höga värmen gör att tomater och andra växter förbrukar näring snabbt och den måste ersättas kontinuerligt. Annars slutar det växa och tomaterna blir små.

På sensommaren är det rätt tid att så frö av tvååriga växter (bienner). Plocka gärna frö från egna plantor och så direkt. Fingerborgsblomma, kungssljus, förgätmigej, mariaklocka och stockros är exempel på lättodlade bienner.

Efter skörden kan du gödsla jordgubbsplantorna. Klipp också bort alla revplantor som vuxit ut från de ursprungliga plantorna. Du kan använda småplantorna om du vill anlägga ett nytt land. Ett jordgubbsland måste förnyas då och då. Redan efter tredje året minskar skörden avsevärt.

Vill du ha tidiga jordgubbar i kruka eller ampel till nästa år, plantera revplantor i krukor nu. Låt dem växa till sig, först ute och sedan i växthus. Nästa vår driver du dem i växthuset och du kan ha egna jordgubbar en månad tidigare än på friland.

Har du ont om utrymme för vinterförvaring av växter i kruka kan du ta sticklingar nu och spara småplantor över vintern.

Fortsätt att så grönsaker med kort utvecklingstid, som sallad, rucola och rädisor. Vintersallad (kallas också fältsallad eller mache) kan du så i landet nu, för skörd i höst och vinter. Den här salladen är ytterst frosttålig och kan faktiskt skördas under snön.

Samlar du upp klippet från gräsmattan? Bred ut det på jorden i köksväxtland och i rabatter. Ett täcke av gräsklipp ger näring av hög kvalitet och minskar dessutom avdunstningen.

En del år sätter äppelträden på tok för mycket kart. Grenarna kan brytas av tyngden. Vill du ha fina frukter är det nu dags att gallra bland karten. Tre–fyra fingrars bredd mellan äppelkarten är lagom. Även i plommonträdet kan du behöva gallra.

Nu är det dags att skörda löken. När bladen börjar vika sig ner och vissna tar du upp lökarna och låter blasten vara kvar. Låt dem ligga och torka i solen någon vecka. Sedan förvarar du dem svalt och mörkt.

Om du reser bort, glöm inte att ordna för vattning, speciellt för alla plantor i krukor och lådor samt givetvis i växthuset.

Toppa tomatplantan när plantan bär 3–5 välutvecklade klasar med tomater. Plantan 
toppar du över det tredje bladet över den översta tomatklasen. Då går näringen till de tomater som redan finns istället för till höjdtillväxt eller nya tomater som ändå inte hinner utvecklas och mogna. Plantorna behöver dessutom gödslas nu när de är fulla av frukter. Fortsätt tjuva skott i bladvecken, och ta bort ett och annat skymmande stort blad.

Förläng blomningstiden genom att plocka många buketter.

I augusti och en bit in i september passar det bra att plantera städsegröna växter (gröna året om) som buxbom, järnek, mahonia, städsegrön benved och alla barrväxter. Städsegröna buskar och träd har ofta svårare att klara sig igen­om sin första vinter och vårvinter än vad lövfällande träd och buskar har. Plantera i tid så att de hinner rota sig innan tjälen går i jorden.

Sätt upp limringar mot frostfjärilshonan. Frostfjärilshonan har små outvecklade vingar och kan inte flyga, därför klättrar hon uppför stammen för att nå trädets krona där hon lägger flera hundra ägg. Till våren kläcks äggen, och de gröna larverna invaderar och äter upp bladen och knoppanlagen på trädet. Sätt upp limringar runt stammen på fruktträden på en höjd av cirka 60 cm. Då hindrar man frostfjärilshonan att nå trädkronan och lägga sina ägg.

Behöver du beskära körsbärs- och plommonträd är det bra att göra det efter skörden. Körsbärs-och plommonträd är känsliga för hård beskärning. Enstaka grenar som växer fel, skadade grenar eller döda grenar tar man bort i juli, augusti eller september (J   A   S). Se upp om du måste gallra i ett familjeträd (flera olika sorter ympade på samma träd), så att du inte tar bort någon av de ­in­ympade sorterna.

Fortsätt kartgallra. Plommonträd brukar digna av frukt, men även äppel- och päronträd kan bli överlastade. Se hela tiden till att ta bort skadad och angripen frukt. Hänger frukten för tätt sprids svampsjukdomar lätt från frukt till frukt.

Hindra sniglarna från att äta upp skörden – bygg snigelfällor!

Beskär hallonen. Efter skörd skär man bort de skott som burit frukt. Skär ner fjolårsskotten jäms med marken. Lämna kvar 8–10 kraftiga årsskott per meter, för att ge bär kommande sommar. Skär också bort små, veka och felväxta årsskott jäms med marken.

Augusti månad är en bra tid att så gräsmatta. Vädret börjar bli lite svalare. En lång sval och fuktig höst gynnar etableringen av gräset. Köp en gräsfröblandning som bara innehåller fullt härdiga grässorter, sorter som är konkurrenskraftiga mot mossa och är sammansatt efter vad din gräsmatta ska tåla. Fundera över vad du vill att den ska användas till och tåla: spring, lek, torka? Eller ska den vara en vacker paradgräsmatta?

Sommarbeskär (pincera) äpple, päron och körsbär för att befrämja nästa års fruktsättning. Det gör också att näringen går till fruktsättning istället för att gå till yvig skottillväxt.

Gallra småplantor i grönsakslandet, så att grönsakerna får plats att växa.

Ansa och beskär sommarblommorna så blommar de rikligare och längre. Plocka alltid bort vissna blommor, blad och fröställningar. Att bilda fröställningar och frön tar mycket kraft från växten, och plantan ger färre och mindre blommor. Vissna växtdelar drar alltid till sig snäckor och sniglar.

I juli–augusti när vädret är varmt blir det lätt alger i dammen eller i dammtunnan. Plocka upp algerna med en finmaskig håv. För att hålla rätt pH-värde (6,8–7,5) och rätt näringsbalans i vattnet bör man vara försiktig med att mata fiskarna. För mycket foder ger näringsrikt vatten och bidrar till algtillväxten. I en större damm med växter finns det ofta tillräckligt med föda för fiskarna utan att de behöver matas. Ge inte heller för mycket växtnäring åt vattenväxter som odlas i vattenväxtkorgar.